Karlsborg

Historien om Kalix största trävaruindustri

 

En lastageplats, en såg och senare en massafabrik anläggs vid dagens Karlsborg, med start under industrialiseringen i mitten av 1800-talet.

 

 

 

 

 

 

Lantmäterikarta från år 1811.

 

Till Herrar J.E. Söderberg och C. Emil Grundén i Sundsvall eller deras rättsinnehafvare bortsälja wi, Wånafjärdens byamän från wåra skattehemman, för ewerlderliga tider det så kallade Låsholmen, såsom det nu med skog och mark befinnes, belägen wid utloppet av Calix elf, att efter godfinnande nyttja och begagna, utgörande circa Tolf geometriska tunnland jord, emot en öfwerenskommen köpeskilling af Trehundrade Rgs Rdr (300), som härmed contant utbetalas och qvitteras, hvarjemte, såsom årligt onera för Låsholmen, skall till Wånafjerdens byamän utbetala Tio Rg Rdr (10).

Ur köpebrev för sedermera Karlsborgsverken. Det är undertecknat av Grundén och av sju bönder från Wånafjärden, varav sex undertecknat med bomärke.

 

 

Den unge Carl Emil Grundén med ursprung i Jämtland, gör sig en framtid i Kalix älvdal. Han investerar tillsammans med en handlande J.E. Söderberg från Sundsvall. På Låsholmen (senare Karlsborg) anläggs en lastageplats för utskeppning av virke från Kalix älvdal. Kartan är från 1869.

J.E. Söderberg har år 1849 anlagt Norrlands första ångsåg i Tunadal, utanför Sundsvall (bilden till höger). Utbyggnaden av lastageplatsen på Karlsborg sker samtidigt, och det sägs att ångmaskinen från Tunadal ursprungligen är avsedd för Karlsborg. Av någon anledning får dock Kalix stå tillbaka, till förmån för Tunadal. Ångsågen på Karlsborg dröjer istället nästan 20 år ytterligare.

För att etablera sågverk vid Karlsborg inleder Carl Grundén samarbete med David Hummel (t.h.) och V.L. von Betzen (i mitten), båda från Göteborg. De börjar arbeta ihop, men sågverk etableras först på annat håll, i Gyljen och Yttermorjärv. Senare är de båda bolagsmännen villiga att satsa vid Karlsborg, men då har Grundén redan satts åt sidan. Också V.L. Von Betzen har dragit sig ur och flyttat till Stockholm. Istället har Johan August Bergman (t.v) satsat pengar, han och Hummel bildar därmed firman Bergman Hummel & co.

Företaget Bergman Hummel & co inviger den första ångsågen på Karlsborg år 1868. Denna visar sig snart vara för liten, och en ny större såg byggs strax bredvid. Genom bevarad korrespondens kan vi ta del av byggherrarnas vedermödor i samband med detta bygge 1869-70.

Ångmaskinen till den nya, större ångsågen beställs från Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm, och transporteras upp med den splitternya ångbåten Kalix. Ångbåten är färdigbyggd vid Lindholmens varv i Göteborg. På sin jungfrufärd till Norrbotten kan den passa på att transportera ångmaskinen avsedd för sågverket. Ångbåten döps senare om till Munksund 15, bilden nedan.

Den förste förvaltaren Axel Brattberg är svåger till bolagsmannen David Hummel. Här syns han tillsammans med delar av personalen på sågverket.

Tvenne ångsågar, hvaraf den yngsta är försedd med fyra jätteramar, två kantare, tvenne trissor samt en överskärare, stå i beredskap att mottaga och förädla skogens produkter. Järnvägsskenor löpa här och där.

Från en lokaltidning den 29 juni 1871.

Det nya sågverket det modernaste i Norrbotten. Det blir en smärre sensation och en sevärdhet i bygden, när allt är färdigt och fungerar någorlunda bra i skenet av världens nordligaste gasbelysning. Samtidigt upplever man inledningsvis många svårigheter:

Cirkelsågarna skära snedt och förstöra plankorna. Hela folkmassan får stå och vänta timtals för att cirkelsågarna måste omsättas och krökas på alla sätt. Ännu har icke sågats mera än högst 250 stockar på alla fyra ramarna på tolf timmar. Jag är högst ledsen och kan ej se hvart det ska bära hän, då vi numer icke kunna såga och ha en så stor mängd arbetare att aflöna hvarje dag.

David Hummel i ett brev till Johan August Bergman den 2 november 1870.

I början av 1870-talet är det högkonjunktur i skogsnäringen. Bergman Hummel & co investerar i sågverk på flera andra håll i älvdalen och i hela landskapet. Under 1870-talet byggs ett privat sågverksimperium upp, utan motstycke i Norrbotten. På kartan markeras några av de små och stora sågverk som på 1800-talet ägs av firman, helt eller delvis.

Sågverket i Båtskärsnäs invigs i början av 1870-talet av P.A. Svanberg och Carl Bergbom. Svanberg är släkting till Johan August Bergman, och redan från början investerar Bergman Hummel & co i detta bolag. På detta sätt blir Båtskärsnäs redan från början både en konkurrent och en samarbetspartner.

Sågverket i Nyborg byggs 1875 av ett nytt, konkurrerande bolag, kallat ”Det nya bolaget”. Konkurrensen blir mördande, ibland används metoder en bit över gränsen för det lagliga. Bergman Hummel & co lägger ner stora belopp på att konkurrera ut det nya bolaget. Det lyckas också, och 1879 övertas sågen i Nyborg.

Arbetarna på Karlsborg bor i många fall i bostäder som ägs av bolaget. De erbjuds sjukstuga och att handla i bolagets handelsbod. Bostadsstandarden varierar. Generellt beskrivs förhållandena ofta som undermåliga vid sågverken i Norrbotten, Karlsborg är nog inget undantag. Inte sällan är det gruppen med finska arbetare som bor allra sämst.

Trångboddheten är stor, bland annat i bolagets stora kaserner på Bommen. Andra bor i små enkla, s.k. femväggsstugor.

Idag finns inte mycket bevarat av de ursprungliga bostäderna på Karlsborg. Merparten är rivet och ersatt med modernare hus från folkhemmets dagar, från mitten av 1900-talet. I flera fall har dock dessa modernare byggnader också rivits i modern tid. Bostadsområdena i Karlsborg ger idag därför bitvis ett nästan kalt intryck. Två små stugor från 1880-talet har dock överlevt alla förändringar, som en sista rest av det gamla området Nystan (bilden nedan).

De sista decennierna av 1800-talet går affärerna sämre för Bergman Hummel & co. De gamla ägarna lämnar företaget, sist Johan August Bergmans båda söner Manne och John August. Istället inträder affärsmannen William Olsson, som med engelskt kapital under namnet Nordiska trävaru AB, vill göra en gemensam koncern av flertalet sågverk i Norrbotten. Strax före julafton år 1899 brinner dessutom sågen på Karlsborg.

En modern såg byggs snabbt upp på Karlsborg efter branden.

Kanske är Gustav Groth den mest välbekante av alla chefer i Karlsborg. Han tillträder sin tjänst i samband med att de nya ägarna tar över ansvaret för verksamheten. Groth är disponent på Karlsborgs under två perioder: 1898-1904 och 1908-1914. Han blir känd som en oförsonlig motståndare till allt vad fackföreningar heter, när de första initiativen till sådana föreningar görs 1902. Groth agerar resolut; han avskedar alla arbetare som hunnit organisera sig.

Det händer att arbetare blir avhysta från sina bostäder i bolagets kaserner i Karlsborg, efter att de blivit avskedade och inte velat ge upp sina fackföreningstillhörigheter. Groths oresonlighet väcker mycket starka känslor, och tänder en vrede för lång tid framåt. En av de avskedade skriver i samband med att Groth lämnar sitt jobb 1904:

En jubeldag för Karlsborg, Norrbotten. Fackförenings-förtryckaren har fått sin gärnings lön.

Adolf Strandberg i tidningen Nya samhället 1904

Nordiska Trävaru AB hamnar snart på obestånd. Istället bildas Baltiska Trävaru AB år 1908, med Stockholms Enskilda bank och familjen Wallenberg bland intressenterna. Ett antal år senare säljs verksamheten vidare till AB Ytterstfors-Munksund, som så småningom går i konkurs i mitten av 1920-talet. Under 1910-talet tas också initiativet till den första massafabriken på Karlsborg (bilden ovan). Denna första fabrik i sitt slag i Kalix, stängs dock redan efter första världskriget.

Gustav Groth återkommer som disponent under en period före första världskriget. Företaget vägrar nu acceptera bygget av ett Folkets hus på sitt område.

Man låter istället uppföra det ännu bevarade Höganloft som samlingslokal.

Title Text

Efter konkursen Ytterstfors-Munksund AB 1925 görs olika försök att förnya verksamheten vid Karlsborg. Stora ansträngningar görs för att rädda sågverket. Till ett möte den 9 augusti 1926 har man kallat både statsminister och landshövding – ett möte som faktiskt får effekt. I takt med stora omvälvningar i både marknaden och i samhället i stort, inträder nu staten som en viktig aktör för lång tid framåt. Efter ett riksdagsbeslut om nya pengar, kan verksamheten omstartas och moderniseras. En ny massafabrik anläggs också, ett naturligt komplement med för att ta tillvara allt spill från sågverket. Där läggs grunden till dagens Billerud-Korsnäs, numera återigen i privata händer...

Fördjupning med två st 30-min filmer